Dagen började med att jag somnade om sedan jag varit på tjotta vid halvsju. Jag hade bestämt med Annette att jag skulle hämta henne så vi var i Birsta till tio då de öppnade, så det inte var så mycket folk. Klockan kvart i tio ringde min mobil och väckte mig. Vi har klivit upp så tidigt flera morgnar på senare tid, så jag trodde jag skulle självvakna vid åtta. Icke. Bengan snusade så gott han också. Annette undrade om jag var på gång...hahaha, hon hörde på min skrovliga röst att jag var nyvaken. Jag lyckades få fram "elva" sen tröck jag bort henne. Upp som ett skott (nästan) på med kläderna, i med kontakten till locktången för lite böj på testarna så jag åtminstone kunde ge sken av att vara fräsch o "snygg".

Frukosten slafsade jag i mig på fem röda, ögonbrynen blev aningen krokiga o mascaran hamnade lite här o där, men iväg kom jag och var på Alnön elva  nollfem.

Först en sväng på Rusta, sedan till Birsta city för att söka en handikapplats (jag har tillstånd!) Men jag tror länets alla handikappade var där, med och utan tillstånd, så vi högg en plats som lämnades i ett huj. Måste säga att jag är en riktigt fräck tant i trafiken, jag har gjort många underliga utkörningar i bussgator och annat kul. Fort kör jag också!

Så fort vi visade oss vid informationen så kastade de fram en rullstol åt oss, de känner igen mig på Enok. Så, nu var vi rustade för race. Annette som körde mig hade racerdojorna på, hon fullkomligt flög fram i gångarna. Och som hon är uppfostrad så vek hon av varje gång vi fick möte som inte flyttade sig för en rullstol och jag blev lite sjösjuk av alla sidosvängarna. Vi handlade o handlade, hela rullstolen blev full med påsar. Till slut sa jag att nu måste vi luncha. Bruuum, iväg till hissen, upp till Charm och där nästan tippade Annette ned mig i en fåtölj för att själv kila iväg och köpa mackor, kaffe o vatten. Sedan satt vi bara där, svetten rann på Annette och hennes tryck var säkert högt!

Efter ett par besök på KappAhl, Apoteket och en hälsokostaffär, var vi äntligen klara...nä det blev en sväng till ÖB också, pust.

Tillbaka med rullstolen och på med alla femtisju kassar på händer och armar och iväg till Bettan. Den lilla bilstackarn sväljer det mesta faktiskt. Nu kom vi på att vi skulle nog ha varit till Coop också. Jodå, vi körde dit och tog en vagn för säkerhets skull OM vi skulle handla något. Vi gick direkt till delikatessdisken och beställde  "saker" (hemlis) till Bengans födelsedag. Sedan på vägen till kassan blev det varsin full kasse med grejer vi kom på eftersom.

När vi packat in i Bettan kom jag på att "jag skulle ha varit på Boa också". Ja gissa!

Mellan Coop och Boa träffade vi och kramade om min kära syrsa och hennes man som mellanlandat på Ikea på sin väg ner till Småland. Stort kramkalas i entren!

Sedan skjutsade jag hem Annette och for hem med mig själv. En sån dag...