Direktlänk till inlägg 26 februari 2014

Längesedan?

Av Inger - 26 februari 2014 18:33

Jaa, nog är det längesedan jag var in här och skrev. Kan inte skylla på något annat än oföretagsamhet eller helt krasst, lathet. Ibland är skrivlusten som bortblåst helt enkelt, det är bara så. Jag måste vara inspirerad och riktigt taggad och precis i det ögonblicket måste jag sätta mig ned för att skriva. Men tyvärr så infaller den taggningen precis med kissnödighet, utåhandlapåstuds, cirkeln, träning och andra "måstegrejer".

Men nu då, nu sitter jag här och har precis 17 minuter på mig innan Aktuellt.

Vi börjar med något som händer oss alla, förr eller senare, döden. Jag fick ett boktips, boken om Kristian Gidlunds sista tid, skriven av honom själv. Jag är så där vansinnigt känslosam, kan sitta och gråta till en svartvit film med Sickan Carlsson, så jag känner att den boken klarar jag inte att läsa. Helt onödigt tycker jag att böla och grina en hel dag.

Så fick jag veta att en ungdomsbekant hade dött hux flux hemma, han var i samma ålder som jag. Ungefär samtidigt fick jag också veta att en annan människa (som jag inte känner, dock hört talas om mycket) hade dött.

Man blir ödmjuk inför livet och jag inser att jag och Bengan har en himla tur som lever och mår bra. Jag tänker att vi får ta tillvara på de stunderna på jorden vi har kvar, rätt som det är, ligger vi med näsan i vädret.

Så, det var döden det.

Jag är inne på min tredje vecka då jag ska fasta två dagar, men i morse bröt jag fastan då min mage blivit sur av alla frukt och tomatjuicer. Med den påföljd att jag fick flimmer, som ett brev på posten. Så nu blir det som vanligt resten av veckan. Inte går jag ned nämnvärt av den dieten, något kilo, en droppe i havet. Men två gånger i veckan bygger jag muskler i alla fall...eller bygger o bygger, jag får lite fastare kanske.

Trots att skinnet är utspänt till bristningsgränsen av min rondör, är jag sladdrig ändå! Jag fattar inte hur mycket skinn kan klara att bli uttöjt! Hur som helst, det är kul att träna! Många roliga och oroliga människor är i lokalen, det svettas och doftar inte rosor där precis. Massor av olika träningsmaskiner finns och jag har varit på de flesta. Inte den stora, röda pilatesbollen (tror jag det är), den törs jag definitivt inte sätta mig på. Fasiken, det skulle bli en smäll som nog skulle spränga bron över Sundsvallsfjärden!

Hoppsan, nu är klockan 19,00 och då älgar jag nedför trapporna och kastar mig i soffhörnan.

Ha en skön kväll och tänk på; vi har oss bara en gång!

Allmänt

Dela

Gittan

26 februari 2014 22:39

Hej hej, det var tunga och samtidigt sanna ord. Jo, en sak är säker, resan dit vi ska alla, den kostar livet, men dit ska vi alla. Har också mycket döden i tankarna. Kanske p.g.a lilla Mors höga ålder. Saknar också släkt o vänner, som inte finns bland oss längre. Men så har vi ju barnen runt oss, och då blir tankarna lättare igen. Livet leker och allt blir som vanligt igen. Vikten ja, det är också en dilemma, men mår man bra och äter så sunt som möjligt ( iallafall ofta) så tycker jag att det är Toppen. Ha det gott o hälsa de dina,, kramisar från mig och gubben

Inger

26 februari 2014 23:25

Tack snälla Gittan! Ja ibland får man eftertanke och så var det idag då jag kom liksom närmare döden. Den nya generationen är en stor guldstjärna i vår bok, tack o lov för den! Ja din kära mamma har ju fått bli väldigt gammal och ni är så snälla med henne, du och Kajsa. Hälsa din gubbe du också, kram

Britten

26 februari 2014 22:58

Ja, vi ska vara rädda om varandra och den tid vi har! Tänker mycket på det har jag märkt! Kram min goa syster!
Britten

http://..

Inger

26 februari 2014 23:20

Tack Britten! Ja vi får vara tacksamma att vi hänger med och jag är så himla tacksam för att jag har dig kvar i livet! Kram!

Märit

27 februari 2014 07:50

Ja, vi har kommit till en ålder när man tänker alltmer på döden. Kanske framför allt därför att familjens generation före oss nu är definitivt borta. Algot var den absolut sista länken. Märkligt att det skulle bli så med tanke på hans sjukdomshistoria. Åh vad jag saknar dem alla!

Även vi kämpar med vikten, ett gissel, men nödvändigt för hälsan.
Men nu är Christer också pensionär sedan några månader och vi har ljuvliga dagar där vi kan ta långa promenader.

Ska iväg om några minuter på ett pass i pensionärsgymnastiken. Vi har en fantastisk ledare och hela kroppen får en rejäl genomkörare varje gång.
Det känns litet motsträvigt att ge sig dit, men jätteskönt efteråt.

Ha det gott och hälsa gubben!

Kram Märit

http://skanegard.blogspot.se

Inger

27 februari 2014 10:52

Tack Märit för att du läst och kommenterat och vad kul att du hittat hit! Jag skriver inte ofta här, men det händer.
Javisst tänker man på döden mer ofta nu, då vi är den äldsta generationen, helt naturligt. Härligt att du går på gympa, det är bra för stela kroppen!
Ha det så gott med promenader och din Christer, njut av livet tillsammans. Kram från mig, Inger

skrivmoster

27 februari 2014 08:02

Så är det ... man påminns då och då om att man inte är odödlig. Det kryper nära inpå när jämngamla vänner försvinner. Jag är nog gammal trots allt för jag läser dödsannonser som andra äldre gjort och gör. Ändå - livet är här och nu. Vi har mycket som vi vill göra, uppleva och njuta av. Därför är det viktigt att se det lilla i det stora och plocka åt sig av det som är glädje och ger inre ro. "Var dag är en sällsam gåva, en skimrande möjlighet" ... Vi behöver varandra och jag är så glad över att ha dig som min syrsa. Saknar dig. Men snart kommer en vår och DÅ ... det är min stora förhoppning, att ni kommer!

Vem är inte känslig och gråtmild? Det behövs inte mycket förrän ögonen svämmar över och tårarna rinner. Men det är bra att kunna känna för och med.

Kram syrsan och ha det så bra på träningen och i allt annat du gör. Vikten är inte lika viktig som att DU är skitviktig!! Kramar!

Inger

27 februari 2014 10:57

Tack syrsan! Ja du, ibland ramlar man ned i ett potthål av sorg, det är nog helt naturligt. Men att resa sig fort och kravla sig upp till livsglädje och positivitet, är ett måste.Som jag svarade Bengans kusin Märit, nu är även vi äldsta generationen och vi får göra det bästa av det.Jag är också glad och tacksam för dig, min syrsa på äldre dagar. Vi ska minsann behålla varandra länge än!
Ja våren, med den kommer ljuset och värmen, förhoppningar och så. Kanske vi kan...
Stor kram, syrsan Inger

Ingela

28 februari 2014 16:09

Älskar alla dina inlägg här, gör inget om dom kommer lite glesare för när dom kommer får jag alltid mig ett gott skratt trots allvaret som finns med. Tycker du är fantastiskt duktig som tränar och kör fasta, men skit i fastan om det ger dig flimmer gumman! Bättre njuta av varje dag som dom är istället för att plåga sig i onödan, eller hur? Precis som du säger så vet vi inte när vi ligger med näsan i vädret. Det kan gå fort så det gäller att ta vara på varje dag! Kram min goaste stora syster <3

Inger

3 mars 2014 12:17

Tack! Ja jag är i grunden positivt lagd, så det där med deppighet, får inte bra fäste i mig. Denna veckan fastar jag bara en dag, men ska träna två, så lite duktig är jag ändå! Kram kära du!

Igår, en dag att glömma

Kommentarer (0)

Av Inger - 25 juni 2015 16:12

Tankar om året som gått och det som kommer

Kommentarer (5)

Av Inger - 31 december 2014 11:54

Detta är jag, Inger. Året som gått, har varit vänligt mot mig och min familj. Inga särskilda sjukdomar, ingen har dött, ingen har fötts. Sommaren var underbar, utom midsommar som var den vanliga fleesejackor o kepshelgen. Men vi var ett stort gän...

Hjärtats längtan

Kommentarer (2)

Av Inger - 28 september 2014 16:10

Det här är min Bengan. Fotot är från då vi var i Skåne i fjol, närmare bestämt i Viken där vi hyrde hus av kära Evy. Inte kunde vi då veta att det skulle bli sista gången vi fick bo i detta vackra hus och träffa den allra finaste värdinnan med den...

Tankar

Kommentarer (4)

Av Inger - 13 september 2014 15:23

Idag är en "sån" dag, en tänk- o funderingsdag. Tänker ofta på C i dag. Många negativa tankar far över mig, det både finns och finns inte en orsak till tänkandet. Jag tror att vi alla har sådana dagar, då vi kanske har drömt något otäckt och känsl...

Träning och dess verkan

Kommentarer (2)

Av Inger - 26 augusti 2014 18:18

Nää, tänkte bara sätta in en tårt o kakbild för att väcka er uppmärksamhet. Idag har jag varit på träningslokal, vilket var längesedan. Men jag är ju med i en utmaning att träna 3ggr/vecka med redovisning på söndagar, därför måste jag gör...