År 1974 kom jag in i ett nytt förhållande och fick med det nya svärföräldrar.

De tog emot mig med viss skepsis kommer jag ihåg, jag hade ju fyra ungar med in i förhållandet. Men som tiden gick så lärde vi känna varandra och acceptera varandra. Mina barn fick en ny omgång farmor och farfar. Svärmor var den bästa man kunde få, rättvis, berömmande, alltid välkomnande. Hon lärde mina barn spela kort, ro båten och hade alltid en stund över för dem.Dessutom berömde hon alltid min mat då de var hos oss på middag. Hon var generös med beröm över hvud taget.  Svärfar berättade om sina och svärmors alla resor utomlands, särskilt förtjust var han i att berätta om Amerikaresan.

Vi fick många år tillsammans, svärmor somnade in i december 2010 i en ålder av  92 år och svärfar lämnade oss i fredagskväll, han blev 98,5 år.

Om svärföräldrar kan man tycka mycket, jag tyckte mycket om mina, både mina "gamla" och mina "nya".

Svärfar Algot berömde mig för min matlagning, särskilt förtjust var han i min Jansons frestelse. Den talade han om en av det sista gångerna vi besökte honom på korttidsboendet, där han hamnade efter en stroke.

I tisdags då jag var med på "vårdplanering", sa Algot att han inte ville vara med längre. Som vi gjorde alla gånger vi hälsade på, försökte vi peppa honom så han skulle bli glad. Jag sa att han måste äta riktigt så han blev pigg inför julen då han som vanligt skulle vara med oss. Han lovade lite halvhjärtat att försöka. Men på torsdagen sa jag till Annette och Marie att de fick nog hälsa på Algot, för nu hade han tappat gnistan. De var där med sina män och muntrade upp honom och fick honom att få en glimt i ögonen. Fredagkväll somnade han in lugnt och stilla, efter att båda sönerna varit där och hållit hans hand.

Igår var vi där och gav Algot en röd ros och tog farväl. Han låg så vacker och inte en bekymmersrynka fanns i hans lugna ansikte. Slut på ångest och dödsrädsla.

Bengt och hans bror har varit fina söner och besökt sin pappa så gott som varje dag, det vet jag att han uppskattade. 

Algots plats vid julbordet kommer att kännas tom, jag saknar både min svärmor  och min svärfar.

   Hösteldning nedanför vår stuga. Bengan, Patrik, Annette och Marie har hjälpts åt att fälla några träd som stod "i vägen" för solen att komma åt. Kvistning, dragning av ris till en jättehög som sedan tuttades på och brann som sjutton.   Jag stod till tjänst med saft och vatten, fika och mat till den hårt arbetande familjen. Det var mäktigt med jättebrasan då det var mörkt ute, flygande gnistor såg ut som eldflugor i natten.

Nu är det färdigeldat för i år, nästa gång vi far upp är det förmodligen vintring. Lite vemodigt, som alla höstar förut. Men det beror på vädret, blir det fina dagar så väntar vi med vintringen.

Igår fick jag min Zometabehandling, så idag har det varit en vilodag. Jag hade morgonrocken på ända till klockan tre...men då hade jag duschat, druckit kaffe ute och ätit sen lunch. I morron ska vi gratulera det senaste barnbarnsbarnet  Truls, som fyllt ett år, det blir trevligt att få träffa en del av familjen.

Dagarna går och min sämsta årstid kommer närmare inpå. Jag har aldrig varit förtjust i hösten, då är det så förtvivlat långt till sommaren! Dessutom dör allting, visserligen med färg och fras, men likväl dör naturen. En del säger att naturen går till vila, men vad är det för vila med slajmiga, brungråa blad, svampar som blir till snor och träden får bara skelettet kvar. Ok, den första snön är härlig, men inte halkan!  Deppig? Jag? Haha nä inte då! Jag vill bara vräka ur mig så känns det bättre sedan. Tack och lov så är jag inte drabbad av någon som helst depression varken vår eller höst, bara lite leda. Jag känner med er som verkligen har perioder då ni är "under isen", måste vara skitjobbigt!

Men vet ni vad som väntar mig? Jo min PRO-kurs där vi skriver om våra liv och läser upp för varandra, hur kul som helst! Dessutom ska jag på skrivarkurs första helgen i oktober på Österåsen! Det ni! Finns det något bättre än att ha en längtan? Jag tror inte det. Åh vad jag ska njuta på Åsen, vältra mig i vegetarisk frukost, lunch och middag! Jaa, jag får vältra mig i den varma och goa bassängen också, ta såna där skumkorvar och ligga och flyta runt medelst tåvickning och fingerfladdring. Kanske det blir en prommis upp till "Utsikten"..ja den första då, man ska inte överdriva hurtigheten!

Sen då, när det roliga är över? Ja då blir det till att planera inför min fyllerårdag! Och sen börjar det bli jultankar och nytt år och en massa födelsedagar och  sen är det helt plötsligt vår!! Ja där ser man, tiden går fort när man har kul.

Ikväll ska jag lägga mig tidigt (har en BRA bok!) så gonatt på er som orkat läsa mina hattiga rader.

Sköt om er,  "vi har oss bara en gång"!    

  I detta vackra huset bodde vi en hel vecka i somras.(Tack Evy!) Jag ser nu att fotot inte alls gör huset rättvisa, beror nog på fotografen. Underbar tomt med gigantiska träd och buskar, en grillplats som påminner mig om Spanien med vitmenade väggar och omgärdat med gluggar i muren. Där satt vi flera kvällar, grillade och drack vin i den nästintill tropiska värmen.   Frukosten intogs också på samma plats, samtidigt som jag lyssnade till min underbara "näktergal", som visade sig vara en sångsäker koltrast.

En middag blev vi matlagningsless och då beslöt vi oss för att köpa pizza. Som vi var ett matglatt gäng blev det en vanlig och en större pizza   . De gick åt.

I Höganäs finns det en affär/restaurang som heter Mölles Rökeri, den besöktes både för handling och ätning. Helt underbara laxtallrikar till lunch och massor av rökta skaldjur och andra delikatesser som vi gjorde en skaldjursafton av "hemma".  

Jag får ju även berätta att jag BADADE i havet då vi var där nere! Säkert var det 25 grader i vattnet, annars hade då inte jag badat. Helt underbart. Ni får en (beskuren) bild på mig i baddräkt.  

En dag for vi till Helsingör från Helsingborg, det var en upplevelse! Den gigantiska färjan, kullerstensgatorna, spritbutikerna (som bjöd på mörk rom, skål!), blomstertorget och så klart maten!   Smörrebröd som var SÅ goda, öl och "en lille en"...allt detta mitt på dagen i strålande sol, på en uteservering!! För att inte tala om vårt trevliga sällskap, Britt o Bosse som rest från Göteborg för vår och smörrebrödens skull!

Avslutar min reseskildring med ett foto från Kullens fyr, tänk att jag kunde komma upp för backen och knata omkring på klipporna. Det var längesedan jag gått så mycket som då vi var i Skåne!