Alla dessa somrar då vi ungar lekte hela sommarlovet på Björkön.
Mamma, pappa, mormor, morfar och jag for ut så fort mamma sytt klart till sina väninnor och så fort mitt sommarlov börjat. Vi brukade ta en droska, som taxi hette då, en stor Volvosugga, så all vår packning fick plats. Vi skulle ju vara där precis hela sommaren, så pelargonerna fick följa med, samt diverse mjöl, socker osv. Det fanns inte ekonomi att handla nya basvaror, så allt sådant togs med. Visserligen fanns två affärer i byn, men där handlades bara sånt som absolut behövdes..som Mjölkkyssar tex. Ja sådana kostade fem öre och vi barn, som alltid skickades att handla, fick ibland 25 öre att köpa Mjölkkyssar för. Det var kolor, inlindade i papper med snurr på sidorna, en söt flicka med blårutig kjol o vitt huckle på huvudet ( om jag minns rätt) fanns på papperet. Gräddiga kolor var det..dessutom kom det också Chokladkyssar, men de var jag aldrig riktigt förtjust i.
Så småningom kom det andra barn och vuxna till Björkön, tant Greta och farbror Axel kom i sin Fiat och hade med sig Britten, nästan jämnårig med mig. De var grannar och bästa vänner till oss och trots att Britten var/är yngre än mig, lekte vi bra tillsammans.
Så kom då mina kusiner från Växjö! Med buller och bång kom moster Eyvor åkandes i sin mans stora amerikanare ( senare blev det via Folkvagn), Ann-Margret, Klasse och Lennart sprang ut ur bilen och jublade över sin frisläppthet efter den långa bilresan. Moster Eyvor brukade ha med sig en låda full med konserver som skulle räcka hela sommaren. Mostern såg vi inte så mycket av, hon for in till stan "på äventyr" och lämnade gladeligen sina barn hos mig och mamma. Pappa var ju tvungen att arbeta på vardagarna då semesterveckan var slut, så han for de första åren med bussen, så småningom skaffade han en moped som han kom ut med på lördagarna då han jobbat klart.
Pappa och mamma la nät varje kväll och tog upp dem på morgonen, ibland glänste en sik i näten, men mest var det abborre och simpor. De rodde också över till fiskarbodarna med en grön plåthink och lade ett par kronor i botten. Sedan hämtades en full hink med strömming, som mamma och ibland jag satt nere vid bryggan och rensade. En del saltades in över dagen, enris klipptes i skogen och på kvällen rökte pappa böckling i rökeriet han byggt mellan sjöboden och bryggan. Våra ivriga barnafingrar fick en varm böckling som rensades och åts med stor aptit, underbart gott!
Tidigt på morgonen medan vi barn låg kvar i våra sängar, gick pappa och mamma sin bestämda stig bort till sjöboden och när vi vaknat kunde vi se dem komma genom skogen med fisk eller utan. En trygghet så stor.
Vi ungar stack iväg så fort vi fått the och smörgås (sådan frukost levde vi länge på då), ner till "sjön" som vi kallade havet. Där lekte och busade vi mest hela dagen, jag tror ingen av oss kunde simma, men det var det ingen som brydde sig om. Då vi hörde tre gälla visslingar från " matvisselpipan", var det bara att rappa på upp till stugan för middag. Någon lunch fanns inte på den tiden, det var bara något som fina damer och herrar åt på restaurang. Jag kommer ihåg att vi fick ett äpple ibland om vi var sugna.
Vi åkte med båten till någon vik eller holme också, Thai, Lillviken eller Gråskärsbådan. Vi hade en liten träeka som morfar byggt, på den satte pappa en 3,5-hästars Johnsonmotor och så puttrade vi iväg. Tre, fyra ungar som låg under gamla badrockar i fören, mamma o pappa som körde. Där låg vi och sjöng sjömansvisor om ond, bråd död och ingen av oss kunde fortfarande simma. Mamma hade visserligen flera simborgarmärken..men med fyra ungar..? Ja vi lever ju än, alla!
Vi brukade ha en stor korg, brun med lock, där mamma hade koppar, prickekorvmackor, saft eller dricka. En sotsvart kaffepannan var med så de vuxna fick kaffe som kokat över eld.
Jag ska inte trötta er med mer idag, jag har dock fler minnen och lär återkomma.

 

harrieth

9 juli 2014 23:18

Vilken underbar läsning. Och trött det blev jag inte. Ser fram emot nästa avsnitt.

Inger

10 juli 2014 10:58

Tack lilla pärlan!
Det kommer mera...
Måste vara i en särskild sinnesstämning bara. Kram!

 

Britten

9 juli 2014 23:50

Det var inte svårt att minnas 50-55 år tillbaka! Jag minns med hela kroppen, ljuden från havet, alla dofterna, hur det luktade i sjöboden och från rökeriet. Korgen med smörgåsar, den sotiga kaffepannan .... ja allt! Underbara minnen, et pirrar i hela mig! Jag längtar efter att du skriver mer ... Kramar Britten <3

http://..

Inger

10 juli 2014 10:57

Tack goa Britten!
Jodå, jag ska skriva mer, får ta det lite pö om pö, då det river upp minnen som egentligen skulle vara gömda, du vet!
Men det kommer, var så säker. Kram!

 

skrivmoster

10 juli 2014 08:16

Vad roligt att du skriver om Björkön och berättar dina minnen! Mjölkkyssar - JAAA - dom hade jag glömt.. Jättegoda! Vi fick också the el. choklad och smörgås till frukost. Sen minns jag inte hur vi åt ... men vi var väldigt smala och små som barn, så jag gissar att det inte räckte till flera mål mat om dagen.

Kul att du berättar ... hör gärna om mera. Mina barndomsminnen är somrarna när vi hälsade på hos mormor som bodde på landet hos en bonde. Annars bodde vi ju alltid i stan - här och där ... Kram!

http://skrivmoster.bloggplatsen.se

Inger

10 juli 2014 10:55

Tack syrsan!
Ja det gick nog ingen nöd på oss ungar precis, jag var en knubbis redan på den tiden...tyckte jag då jag så klart jämförde med min kusin Ann-Margret som var smal som en vidja och hade långt hår, suck.
Jag skulle gärna vilja läsa om din barndom hos mormor!
Kram!

 

Märit

10 juli 2014 08:17

Vilken underbar barndomskildring! Du är så duktig på att förmedla dina minnen och tankar!

Kram! Märit

http://skanegard.blogspot.se

Inger

10 juli 2014 10:51

Tack Märit! Ja jag hade min barndom där och det är nog så nära mitt barndomshem man kan komma. Det finns massor kvar..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Detta är jag, Inger. Året som gått, har varit vänligt mot mig och min familj. Inga särskilda sjukdomar, ingen har dött, ingen har fötts. Sommaren var underbar, utom midsommar som var den vanliga fleesejackor o kepshelgen. Men vi var ett stort gän...

  Det här är min Bengan. Fotot är från då vi var i Skåne i fjol, närmare bestämt i Viken där vi hyrde hus av kära Evy. Inte kunde vi då veta att det skulle bli sista gången vi fick bo i detta vackra hus och träffa den allra finaste värdinnan med den...

   Idag är en "sån" dag, en tänk- o funderingsdag. Tänker ofta på C i dag. Många negativa tankar far över mig, det både finns och finns inte en orsak till tänkandet. Jag tror att vi alla har sådana dagar, då vi kanske har drömt något otäckt och känsl...

   Nää, tänkte bara sätta in en tårt o kakbild för att väcka er uppmärksamhet.   Idag har jag varit på träningslokal, vilket var längesedan. Men jag är ju med i en utmaning att träna 3ggr/vecka med redovisning på söndagar, därför måste jag gör...