Direktlänk till inlägg 6 augusti 2012

En osannolikt bärande och sank historia

Av Inger - 6 augusti 2012 14:50

Kan nästan inte tro det är sant så här efteråt. Men nu ska ni få höra:

I lördags då vi var i Sösjö, ville Annalena att Bengan skulle följa henne ut på myren för att se om där fanns hjortron. Jodå, visst ville han det. Men det ville även mamma Inger! Efter att ha kämpat mig i ett par stövlar i storlek 45, dragit ned en mygghatt med flor över skallen, tagit med vattenflaska o munkjacka o myggspray, så var jag klar! "Men snälla du, ska du verkligen med" frågade barn o make, "JAA, de ska jag" svarade jag med mycket bestämd röst, även om jag tvivlade innerst inne om jag över huvudtaget skulle kunna gå på myren. Men iväg kom vi. En liten bit att åka på en skumpig skogsbilväg, Bengan stannade vid vägkanten och de andra klev ur bilen. Skulle jag sitta kvar eller...? Det hör ju till saken att min inflammation i knäet finns kvar, om än i mindre skala. Plötsligt såg jag något gulorange lysa på andra sidan diket! HJORTRON! Jag krånglade mig ur bilen, drog iväg över diket med min knallblå Enok i högsta hugg och ett litermått fastsatt i handtaget på Enok. Fråga inte hur jag lyckades med det, har ingen aning. Mina 41:or for hit o dit i storlek 45, jag sögs fast i olika myrhål så det sa splarslhfrpphhh, men Enok hjälpte mig upp. Jag såg bär överallt, plockade o gick. Hade någon främmande människa sett mig, hade jag nog varit med i Länstidningen på skämtsidan dagen efter. Vem har någonsin sett en människa "kuta" omkring på myren med knallblå krycka, utstötande höga glädjetjut varje gång ett bär uppenbarade sig, dvs. ofta!

Nåja, även en optimist får slut på orken, så Bengan fick hjälpa mig tillbaka till bilen. Där satte jag mig och pustade ut, hjärtat slog med slägg-slag i bröstet och trycket var säkert uppe i 200/150! Svetten rann, då det var både varmt ute och under florhatten. Drog ned rutan lite så pass att inte bromsen kunde komma in- och somnade! Där satt jag och sov, medan radion spelade popmusik så det dunkade i hela bilen då Annalena kom tillbaka.

Annalena sa att hon skulle skriva på facebook att jag minsann kunde gå på myren o plocka bär, men skulle jag till Birsta, då skulle jag åka rullstol! Men jag sa att det fick hon inte.

Det straffade sig så klart, jag har mer ont nu, men jag har hjortron i frysen. På söndan fick Annalena o Bengan fara ut själva. Jag trodde väl aldrig att jag skulle kunna gå på myren igen och plocka hjortron, men jag har överbevisat mig själv, "vill man, så kan man"!

Allmänt

Dela

Britten

6 augusti 2012 15:01

Underbara, envetna, älskade Inger! Hoppas du klarade dig från allvarligare men ... Du har iallafall egenplockat GULD i frysen! Hjortronkram!

Inger

6 augusti 2012 18:42

Ja jag är så glad att vi har guld i frysen nu, trots att jag har ett seeegt knä. Tack allra goaste du för att du kommenterade! Kram!!

Lillemor Silfvernagel Nystedt

6 augusti 2012 15:17

hahaha ... tack för dagens glada skratt! Kan se dig framför mig. :) Ja, envis ska man vara. Hoppas bara att du inte får mer ont i ditt knä nu så här efteråt. Ubland kan det ju vara så att det kommer efter som Arbogaölet.
kramen

Inger

6 augusti 2012 18:41

Tack ska du ha som läste och kommenterade! Nog känns det i knäet nu, men på måndag far jag till Ö-åsen och kurerar mig! Kram!

skrivmoster

6 augusti 2012 18:08

Ja det ska vara du syrsan som klarar detta! Jag vet ju så mycket "go" det finns i dej och att du hela tiden ska försöka! Jag kan förstå att det var en härlig upplevelse och en seger över dina hinder! Kan riktigt höra musiken och se dig helt utslagen sitta och sova i bilen! Duktigt av dej att hänga med tycker jag.

Det är skillnad på att gå på myren i 45:or och traska timtal på Birsta! Då behövs "limousinen"... :))
Kram till dej!

http://skrivmoster.bloggplatsen.se

Inger

6 augusti 2012 18:40

Tack syrsan! Ja du, ibland kan man fundera hur man fungerar...och ja, du har helt rätt att timmar i Birsta faktiskt fodrar Rulle! Kram!!

Kajsa

6 augusti 2012 18:59

Du är då en riktig kämpe, men vem kan sitta still och se GULDET glimma. ibland kan man stå ut med smärtan bara man har gjort något kul och något man verkligen vill göra. här skickar jag en smärtlindringskram!!

Inger

8 augusti 2012 19:52

Tack Kajsa!Ja jag ville ju så himla gärna plocka jag också och jag ville absolut gå ut på myren som jag gjorde innan denna skiten satte sig i min kropp. Tack för den kramen, den behövs verkligen! Kram tillbaka!

Lisbeth Ö

6 augusti 2012 21:00

Härlig berättelse :) Lite vemodigt att läsa, då jag själv vet hur viktigt det kan kännas att åtminstone få "smaka lite känsla" av naturens frihet...
Maken har bestämt att jag ska gå i mina bekväma joggingskor i skogen, som jag sen tvättar i tvättmaskin. För i stövlar går jag ännu sämre. ...och det stämmer, han har rätt... :)

Inger

8 augusti 2012 19:50

Du har en klok make! Nästa gång (jodå, jag ska!)ska jag absolut ta på mig mina bekvämaste skor så jag slipper halka runt i för stora stövlar som ytterligare försämrar mitt gående.
Tack för att du kommenterade!

gittan

8 augusti 2012 21:11

Heja skogsinger. Du är för härlig. Vilken kampaglod. Kan se dig framför mig, full rulle på dig i skogen, men att gå på stengolv, nä det funkar ju bara inte! 32 graderskram skickar jag ikväll Kram Kram

Inger

11 augusti 2012 15:24

Hej o tack Gittan! Ja när jag läser det här, är du hemma igen efter din härliga semester. Ja det går bra att gå i naturen, hårda golv är så jobbiga. Kram, Inger

sussi

17 augusti 2012 21:38

jippi tjoho så käner jag när jag läser det du skriver mmmmm njuter och ser som en film framför mig.....är så glad att du fick plocka ditt guld....men du Inger alltså lite tjurig är du *ler* men ändå en sådan glädje i hela dej när du fann guldet<3

Inger

20 augusti 2012 08:53

Haha, tjurig är bara förnamnet då det gäller mig!Tack söta du för att du läste o kommenterade!

Annika

26 augusti 2012 16:21

Ah, du är väl för söt, Inger! Med eller utan flortäckt hatt. Roligt att du delar med dig av er utfärda, hemfärd & dagen-efter.nKan se dig fara fram över myren i din jakt på det gula guldet. Snacka om motivation!
Du är beviset för att allt går om man bara är tillräckligt motiverad. Nä, nu ska jag läsa ifatt här på din blogg... BAMSEKRAM!

Igår, en dag att glömma

Kommentarer (0)

Av Inger - 25 juni 2015 16:12

Tankar om året som gått och det som kommer

Kommentarer (5)

Av Inger - 31 december 2014 11:54

Detta är jag, Inger. Året som gått, har varit vänligt mot mig och min familj. Inga särskilda sjukdomar, ingen har dött, ingen har fötts. Sommaren var underbar, utom midsommar som var den vanliga fleesejackor o kepshelgen. Men vi var ett stort gän...

Hjärtats längtan

Kommentarer (2)

Av Inger - 28 september 2014 16:10

Det här är min Bengan. Fotot är från då vi var i Skåne i fjol, närmare bestämt i Viken där vi hyrde hus av kära Evy. Inte kunde vi då veta att det skulle bli sista gången vi fick bo i detta vackra hus och träffa den allra finaste värdinnan med den...

Tankar

Kommentarer (4)

Av Inger - 13 september 2014 15:23

Idag är en "sån" dag, en tänk- o funderingsdag. Tänker ofta på C i dag. Många negativa tankar far över mig, det både finns och finns inte en orsak till tänkandet. Jag tror att vi alla har sådana dagar, då vi kanske har drömt något otäckt och känsl...

Träning och dess verkan

Kommentarer (2)

Av Inger - 26 augusti 2014 18:18

Nää, tänkte bara sätta in en tårt o kakbild för att väcka er uppmärksamhet. Idag har jag varit på träningslokal, vilket var längesedan. Men jag är ju med i en utmaning att träna 3ggr/vecka med redovisning på söndagar, därför måste jag gör...