Funderar lite på det här med hur olikheter passar varandra.

HON är "av naturen" positivt lagd och med det följer fantasi, naivitet, generositet osv.

HAN är "av naturen" negativt (realistiskt) lagd och med det följer inte ovanstående.

HON älskar att göra människor glada, på ett eller annat sätt.

HAN har inte den förmågan, men tycker om då människor är glada.

HON ser ett halvfullt glas,

HAN ser ett halvtomt.

HON älskar att planera och se framåt med än det ena, än det andra projektet.

HAN tycker inte alls om att planera, tar det som det kommer.

HON tycker att pengar är till för att användas, särskilt på roliga saker.

HAN tycker att pengar ska sparas och växa.

Hur går då detta ihop? Jo, HON lär sig att vara lite förutseende, HAN lär sig att skratta, HON lär sig att tänka efter före, HAN lär sig att vara lite mer spontan.

Med andra ord, DE lär av varandra och tar till sig det bästa.

Men är det verkligen så här? Dras alltid ytterligheterna till varandra? Växer man alltid ihop?

Nej så klart blir det slitningar i förhållanden och det kan bero på olikheter, man växer ifrån varandra på ett sätt och växer ihop på ett annat.

Det gäller att peta fram den där första spänningen som fanns alldeles i början. Kanske man får ta till rollspel?

Så är ju "vanans makt" stor också, man trivs med sin moatjé, har liksom bott in sig med och vill inte (eller ids inte) byta ut den.

Ja inte vet jag om jag blev något klokare av detta, men kanske du som läser, har lite bra tankar?

PS, HON kan bytas ut till HAN o tvärtom...DS.