Jaa, nog är det längesedan jag var in här och skrev. Kan inte skylla på något annat än oföretagsamhet eller helt krasst, lathet. Ibland är skrivlusten som bortblåst helt enkelt, det är bara så. Jag måste vara inspirerad och riktigt taggad och precis i det ögonblicket måste jag sätta mig ned för att skriva. Men tyvärr så infaller den taggningen precis med kissnödighet, utåhandlapåstuds, cirkeln, träning och andra "måstegrejer".

Men nu då, nu sitter jag här och har precis 17 minuter på mig innan Aktuellt.

Vi börjar med något som händer oss alla, förr eller senare, döden. Jag fick ett boktips, boken om Kristian Gidlunds sista tid, skriven av honom själv. Jag är så där vansinnigt känslosam, kan sitta och gråta till en svartvit film med Sickan Carlsson, så jag känner att den boken klarar jag inte att läsa. Helt onödigt tycker jag att böla och grina en hel dag.

Så fick jag veta att en ungdomsbekant hade dött hux flux hemma, han var i samma ålder som jag. Ungefär samtidigt fick jag också veta att en annan människa (som jag inte känner, dock hört talas om mycket) hade dött.

Man blir ödmjuk inför livet och jag inser att jag och Bengan har en himla tur som lever och mår bra. Jag tänker att vi får ta tillvara på de stunderna på jorden vi har kvar, rätt som det är, ligger vi med näsan i vädret.

Så, det var döden det.

Jag är inne på min tredje vecka då jag ska fasta två dagar, men i morse bröt jag fastan då min mage blivit sur av alla frukt och tomatjuicer. Med den påföljd att jag fick flimmer, som ett brev på posten. Så nu blir det som vanligt resten av veckan. Inte går jag ned nämnvärt av den dieten, något kilo, en droppe i havet. Men två gånger i veckan bygger jag muskler i alla fall...eller bygger o bygger, jag får lite fastare kanske.

Trots att skinnet är utspänt till bristningsgränsen av min rondör, är jag sladdrig ändå! Jag fattar inte hur mycket skinn kan klara att bli uttöjt! Hur som helst, det är kul att träna! Många roliga och oroliga människor är i lokalen, det svettas och doftar inte rosor där precis. Massor av olika träningsmaskiner finns och jag har varit på de flesta. Inte den stora, röda pilatesbollen (tror jag det är), den törs jag definitivt inte sätta mig på. Fasiken, det skulle bli en smäll som nog skulle spränga bron över Sundsvallsfjärden!

Hoppsan, nu är klockan 19,00 och då älgar jag nedför trapporna och kastar mig i soffhörnan.

Ha en skön kväll och tänk på; vi har oss bara en gång!