Direktlänk till inlägg 2 januari 2013

Vanliga dagar igen...

Av Inger - 2 januari 2013 13:19

Ja så är ordningen återställd, nytt år och vardag. Bilden får symbolisera vardagen, trots juldukar och ljus. Varje dag klockan tre sitter vi nämligen så här och dricker kaffe, så pensionärer vi är. Trivsamt med sådana rutiner, då just rutiner försvinner med jobbslutet.

Bengan hostar och hostar, snyter och snyter sig. Vid varje nysning hukar jag mig, vill inte bli smittad! Kanske oundvikligt då vi är så nära varandra, men för tillfället har vi i alla fall skilda sovrum. Jag är lite känslig vad gäller snarkning innan jag somnat och nu kan jag tala om att det SNARKAS!

Annars är det mesta som vanligt hos oss, dagarna går och vi blir äldre för var dag. Något att vara tacksam för egentligen, alternativet är inget att sträva efter. Hade någon sagt till mig för ca tre år sedan att jag skulle fortsätta leva flera år till, då hade jag inte trott på det. Men dagarna går och jag lever o lever.

Nu har jag skickat ett mail till sjukgymnast att jag vill börja träna, detta för att få upp flåset och få starkare muskler. Herreje, jag är så slapp i kroppen att den fladdrar trots att jag sitter stilla! Jag har till o med fått "grandmaflab" på ovansidan av armarna, där en muskel borde sitta. Suck. Men det är ju så här, man ska ALDRIG ge upp, finns det liv, finns det hopp.

Från o med idag ska jag också dra in på vitt socker...fan tro´t sa rälingen...Men försöka i alla fall. Finns som inget nyttigt med socker, ja hjärnan behöver ju en viss del för att funka, men min hjärna är en sån som VILL gärna. Äta sött menar jag. Den funkar inte så bra varken med eller utan socker i alla fall.

Frukten till frukost har urartat lite också. Då jag kom hem från Österåsen gjorde jag en jättetallrik med skurna frukter, nu delar jag en banan med gubben. Det ska bli ändring nu! Varför är jag så lat och bekväm? Det är nog en liten gen som tyvärr sitter hos många stora människor.

Tänk, idag har jag tvättat och blåst håret, satt på mig ögonbryn, men där stannade det av. Skulle så gärna vilja komma ut och se andra människor, men får behärska mig till gubben blivit frisk. Jag ska ta på mig dubbskorna och ta en stilla sparkprommis i alla fall. Kanske ser jag någon...

Haha, är det någon som tycker synd om mig nu? Sluta med det, jag har det hur bra som helst!

Jag går ner nu och fixar tre-kaffet en timme tidigare.

Måbrakram!

Allmänt

Dela

skrivmoster

2 januari 2013 14:27

Vi har precis fått i oss vårt kaffe och kaka till förstås! Jag har varit ut en sväng med sparken men det var trögt och jag flåsade. Skymningen faller redan fast klockan bara är halv 3.
Ha en skön fikastund vid bordet. Där har jag mått gott många gånger och längtar tillbaka ... Kram syrsan!! Hälsa förkylde Bengan!

http://skrivmoster.bloggplatsen.se

Inger

2 januari 2013 20:20

Tack syrsan! Ja du, vi flåsar för det lilla minsta, jag i trapporna här. Ja det blir mörkt fort nu, men det har trots allt vänt mot ljuset.Jag märker det ju bara på eftermiddan, morgonen är ljus då jag kliver upp.
Bengan är liiite bättre, i morron tar vi nog en prommis. Kram o hälsa E!

Gittan

2 januari 2013 15:43

Hej du glade! Nä du behöver inte ta en spade o gräva ner dig.. vilken positiv energi du ger med dina ord. Jag sitter här och får ladda om datorn, varför ska jag klanta mig varje år.. jaja vi får leva med oss själva. Jovisst, kommer vardagen nu krypande och det är ju gott. Samtidigt så är vi på väg mot den ljusa årstiden. Gubben här snörvlar också, men vi tog ut granen igår, så kanske det kan hjälpa honom,, tiden får utvisa det. Ha en fortsatt fin dag och hälsa Bengt med en kryapåsigkram.. Kramar till er från oss

Inger

2 januari 2013 20:16

Haha, nu kom jag ihåg den ramsan! "Hej du glade, ta en spade, o gräv ne-re så man slipper se-re"... Längesen!Tack Gittan för att du läser o kommenterar!
Ja nu går vi mot ljuset, mot sommaren o Skåne, jippiii!
Hälsa S-Å o kram!

Ingela

2 januari 2013 16:21

Alltid lika underbart att läsa dina inlägg Inger! :) Mer positiv människa får man leta efter. Här gnäller vi över våran övervikt när det är precis som du säger, finns det liv finns det hopp! Visst kan man ha "granmaflab" redan efter 45? Jodå, här är en till... Men vi får försöka forma kroppen så gott vi kan! Stor KRAm till dig och krya på maken så ni kommer er ut snart!

Inger

2 januari 2013 20:13

Tack Ingela! Ja du det flabbar både här o där på kroppen, men det ska väl bli lite bättre hoppas jag.
Idag har jag tvingat på maken nässköljning efter gott råd av sonhustru som är ssk.Bästa som finns säger hon! Jag har gjort det någon gång och svalde saltvattnet, inte gott!Men gubben fixade det galant.Vi kämpar på va?!
Kram till dig o kissen

Britten

2 januari 2013 17:43

Hej min goaste vän! Härligt att läsa dina positiva rader! Det är aldrig försent att börja träna, se bara på mig. Om någon sagt till mig att jag skulle gå på gym tre ggr i veckan vid 67 års ålder, hade jag skrattat gott. Och nu, ja jag får nästan abstinens av att inte träna ... Det gäller nog bara att hitta det som passar en bäst. Du fixar detta det vet jag. Härligt med rutiner, det är som du säger ett måste när man är glad pensionär. Idag har jag varit och fått mina fötter gjorda, går nu som på moln, underbart. I morgon ska jag ut och fika med två "gamla" arbetskamrater ... Livet är ganska skönt! Stor Måbrakram! Britten

http://..

Inger

2 januari 2013 20:09

Tack Britten!
Ja jag känner att jag är tvungen att göra något åt mina slappa muskler. Jag vet att jag har bra lungkapacitet och hjärtat orkar säkert med lite motion, därför VILL jag!Men att fixa det "på egen hand"...nä det gör jag inte. Jag måste ha lite av en piska över mig. Få se nu då jag listat mig på en annan vårdcentral (dit min läkare flyttat o jag efter)om de kan hjälpa mig bättre än den andra oengagerade sjukgymnasten. Skönt med "nya" fötter, jag gillar verkligen att få det då o då. Ha så kul i morron!!
Kram till dig Britten!

harrieth

3 januari 2013 21:24

Älskar dina blogg inlägg. Det första jag såg på kortet, det var inte Bengan utan kaffe pannan. Är det nåt som jag älskar så är det kokkaffe. Kommer ihåg när man var med farsan i skogen, han kokte alltid kaffet över öppen eld och i en plåt burk som det stod Blå Mocca kaffe på, man kunde köpa det på Konsum förr. Kram på dej gammel jäntan, från gamm käringen =))

Inger

4 januari 2013 19:07

Tack Harrieth!Ja vi kokar kaffet nu, fick en ny kaffepanna av en bekant, sprittny rostfri, så då blev det kokkaffe. Jag har både brygg, perkulator o kaffepress, gillar att prova nya saker.Kokkaffe är godast tycker vi, men kanske byter vi igen...nån gång.Mysigt att känna kaffedoften i skogen, det är något speciellt med det. Kul att du gillar mina bloggar, ska försöka vara inne här lite mer ofta. Försöka sa jag! Kram påre´gammkäringen!Nu ska jag koka kaffe...

Igår, en dag att glömma

Kommentarer (0)

Av Inger - 25 juni 2015 16:12

Tankar om året som gått och det som kommer

Kommentarer (5)

Av Inger - 31 december 2014 11:54

Detta är jag, Inger. Året som gått, har varit vänligt mot mig och min familj. Inga särskilda sjukdomar, ingen har dött, ingen har fötts. Sommaren var underbar, utom midsommar som var den vanliga fleesejackor o kepshelgen. Men vi var ett stort gän...

Hjärtats längtan

Kommentarer (2)

Av Inger - 28 september 2014 16:10

Det här är min Bengan. Fotot är från då vi var i Skåne i fjol, närmare bestämt i Viken där vi hyrde hus av kära Evy. Inte kunde vi då veta att det skulle bli sista gången vi fick bo i detta vackra hus och träffa den allra finaste värdinnan med den...

Tankar

Kommentarer (4)

Av Inger - 13 september 2014 15:23

Idag är en "sån" dag, en tänk- o funderingsdag. Tänker ofta på C i dag. Många negativa tankar far över mig, det både finns och finns inte en orsak till tänkandet. Jag tror att vi alla har sådana dagar, då vi kanske har drömt något otäckt och känsl...

Träning och dess verkan

Kommentarer (2)

Av Inger - 26 augusti 2014 18:18

Nää, tänkte bara sätta in en tårt o kakbild för att väcka er uppmärksamhet. Idag har jag varit på träningslokal, vilket var längesedan. Men jag är ju med i en utmaning att träna 3ggr/vecka med redovisning på söndagar, därför måste jag gör...